gammal bild men jag har inte haft tid eller ork att ta några nya på ett tag. sitter och funderar över hur jag hamnade där jag hamnade. i en trea. med sambo. och katt. och 16årig son.det lustiga med mig är att jag tycks aldrig göra några val. jag bara hamnar. jag säger aldrig blankt nej men inte heller klart och tydligt ja. utan saker och ting bara... händer.
ganska skönt i vissa aspekter.
tungt att bära i andra.
befinner mig i en till sådan situation nu. jag vägrar inte men skanderar inte heller hurra. så nu blir det en till utökning av familjen. vi får väl se hur det går. stackars sixten får väl dåndimpen.
så länge jag inte ångrar något klarar jag mig.
Du är stark Sofia, du hade inte varit där du är om du inte velat!!!
SvaraRaderaVaddå utökning? Fler katter eller? M
SvaraRadera